I mitt syskrin, och bara där allena. Det ena ger det andra och huset är i övrigt i fullt kaos. Allt började med att jag skulle röja i garderoben och inte hittade några kläder… varpå jag åkte på gallerian för att kolla in rean. Hittade två bruna klänningar på halva priset och redan nu är jag säker på att åtminstone den ena kommer bli en favorit på jobbet. Eftersom jag är kortare än gemene kvinna så måste jag fålla den en aning, närmare bestämt sisådär 12 centimeter, och det med en brun tråd av en viss nyans. Eftersom jag ändå hade ett annat ärende så åkte jag raskt och köpte mig en trådrulle hos skräddaren i centrum. Det ena ger det andra, som sagt, och jag tänkte att nog är det väl själva f-n att det är sådan oreda i trådrulleburken. Så jag bad sambo och son att spika mig en trådrullebräda lite raskt, så passade jag på att städa sykorgen och knappburken. Det tog inte många minuter så kom de upp med ett litet skåp som de hittat i garaget – ett före detta proppskåp. Hurra, sa jag, och nu har det smartaste lilla trådrulleskåp man kan tänka sig. Kolla in detta alltså:
I öbvrigt är oredan intakt. Och det blir inte röjt i oredan just nu för nu ska jag dansa med Shadow (= den mjukishund av rasen Golden Retriever som N fick av Moster M, från IKEA tror jag, och som är en kopia av Shadow i filmen som heter “Den otroliga vandringen” som just nu är en favoritfilm utan motstycke) då jag “bara ska vara dansare” eftersom N “är Eric Saade”.
