För ett ögonblick, i lördags, fick vi väderkorn på en trea i Stockholms innerstad och vi gladdes samtidigt som vi tänkte att näe, så tur kan vi aldrig ha. Och mycket riktigt, det hade vi inte heller. I går eftermiddag var det fläskbenet undanryckt och slängt iväg till andra hungriga hundar.
Nu sitter vi som bäst och funderar på vilka stackas möbler vi ska klämma in i lillägenheten på Söder och vad som ska magasineras. Eller om vi ska slå till på ett byte med en svindyr lägenhet i ett okul område. Pest eller kolera? Kolera eller pest?
I fredags berättade A att hans chef här nere hade skojat (vibbat?) om att han borde stanna ytterligare ett år. Tanken är lockande faktiskt. Fast i går så fick jag trost nog vissa av mina fördomar besannade (vg arroganta poliser i Belgien) och kände alls ingen lust att bo kvar här ett år till.
Oj, lille grinar. Återkommer.
1 kommentar
november 10, 2008 kl 2:56 e m
Vad hände med de belgiska poliserna, nu blev jag jättenyfiken!? Jag förstår precis din flyttångest, samma känsla här… och vi vet ju inte ens vilket land! 73 dagar kvar i Puerto Rico!